OM KOLONIN

Tillbaka till huvudsida

Göteborgs stad
om kolonin

Kulturhistoria

Från A till Ö

Grönsaken
(tidning PDF)
1 - 2 - 3

Koloniboken

Fotocollage äldre

Fotocollage 2004-

En egen täppa
Syftet med kolonirörelsen var från början att ge arbetarfamiljer möjlighet att odla sin mat i egen täppa. Under första världskriget var det livsmedelsbrist och då var det endast tillåtet att odla nyttoväxter på lotterna. Att odla blommor eller så gräsmattor var förbjudet.

Slottsskogskolonien planlades 1915, omnämndes i GP för första gången som Godhemskolonien, men döptes sedan om till Kungsladugårdskolonien.
Området hade från början 155 lotter och bebyggdes redan första året med ett 40-tal stugor, men också av mindre paviljonger. 1969 bytte man till nuvarande namn, Slottsskogskolonien, eftersom kopplingen till Slottsskogen ansågs värdefull för bevarandet.

Slottsskogskolonien består idag av 154 kolonier med lotter som är cirka 250 - 300 m2 stora.

Varje tomt får bebyggas med högst en kolonistuga om 20 kvadrat, med en veranda på 6 kvadrat. Samt ett anhängande förråd om max 3 kvadratmeter. Alla byggnader måste bevaras tidstypiska och det finns särskilda byggnadsregler för hur en kolonistuga får byggas om. De flesta stugorna har avlopp, vatten och el som stängs av under vinterhalvåret.

Föreningen drivs av medlemmarnas ideella arbete. Här finns gemensamm toaletter, duschar, en festlokal och en dansbana.

Arrendeavtal med kommunen
Slottsskogskolonien är ansluten till Göteborgs Koloniträdgårdar, FGK, som är en förening för koloniträdgårdar och odlingslotter i Göteborg.

Alla som är mantalsskrivna i Göteborgsregionens kommunförbund får äga en kolonistuga i Göteborg.

Koloniområdets mark ägs av kommunen. De parter som förhandlat fram ett arrendeavtal är alltså kommunens fastighetskontor och FGK.

Parterna lovar att följa arrendeavtalets bestämmelser och både vårda och bevara kolonihus, trädgårdar, gemensamhetslokaler och gemensamma trädgårdsytor. Avtalet skrevs under 1991 och gäller fram till och med 2016.